Big Bang

 

Hela universums uppkomst startade med det vi kallar för ''Big Bang'', en extremt kraftig explosion som inträffade efter det att rymden började expandera. Då det vid denna tidpunkt blev extremt varmt och tätt var explosionen ett faktum. Denna snabba explosion resulterade i vårt nuvarande universum . Materia, rum och tid och våra planeter - allt som i ett senare skede skulle kunna bli vad det är idag började ta form vid denna unika händelse.

 

 

Jorden tar from

 

Vår planet Jorden bíldades och tog fullständig form för ca 4,6 miljareder år sedan och inom 1 miljard år därefter hade liv uppstått på vår planet.

 

 

Livets uppkomst

 

Únder en lång tid, det vill säga den tiden mellan planeten Jordens uppkomst fram till dess att liv fanns på jorden, löd en lång tid av kemisk utveckling. Atomer som fanns i jordens atmosfär och hav från början bildade så småningom molekyler som i sin tur kunde kopiera sig själva och så småningom bilda större och större molekyer. Urceller och encelliga organismer började ta form.

 

Organismer som vidare uppstod var bland annat blågröna alger, så kallade cyanobakterier som använde sig av solljuset och skapade fotosyntes. Detta innebar att de kunde avge syrgas genom att tillverka energirik näring. Att de avgav sygas bidrog till att jordens hav och atmosfär började innehålla mer och mer syrgas.

 

 

Växter

 

För runt 1,6 miljarder år sedan på de första växterna. Dessa var encelliga och kallas för grönalger.

I grönalgernas celler fanns det en cellkärna, klorofyllkorn och mitokondrier. Dessa tre parter började sammarbeta och utförde var och en för sig olika uppgifter. Klorofyllkornet tillverkade energirikt bränsle och byggmaterial, samtidigt som mitokondrien skötte grönalges energiomsättning, och växten kunde nu leva på enbart vatten, närsalter, solljus och koldioxid.

 

Genom växternas fotosyntes steg syrehalten i atmosfären konstant och så småningom bildades ett ozonskikt som skyddade på solens farliga UV-strålning.

 

Landväxter

 

För ungefär 500 miljoner år sedan började de fösta växterna att leva helt och till fullo på land. Dessa växter hade utvecklats från de tidigare vattenlevande grönalgerna. Dessa växter kunde i lugn och ro utvecklas då de var de enda och första att leva på land. På land var växterna nu nämligen fullt skyddade mot solen UV-strålning och kunde dra nytta av några av de stora fördela som fanns med att leva på land. Exempelvis de faktum att koldioxid fanns i luften och solens ljus lös på växterna hela dagen.

 

 

Ryggradsdjur

 

Vår planets första ryggradsdjur uppkom för runt 450 miljoner år sedan. Dessa djurs utveckling gick mycket snabbt och inte långt efter de första ryggradsdjurens uppkomst fanns många olika livsformer av dessa djur i våra hav.

 

Landdjur

 

För runt 390 miljoner år sedan började olika sorters sporväxter utvecklas uppe på land samtidigt som träd började uppstå ifrån de landväxande växterna.

I växtrika och gruna vatten levde dessa djur som snart skulle komma att gå upp på land. Djuren var i sig ganska kraftiga och så småningom utvecklades de första fyrfotiga djuren som delvis började leva på land.

 

Reptiler

 

Av de djur som började leva på land fanns bland annat groddjur, och från dessa utvecklades snart våra första reptiler.

Bland reptilerna utvecklades flertalet olika arter men däribland fann exempelvis dinosaurierna som var störst och dominerade allt liv på land under dryga 150 miljoner år.

 

Däggdjur

 

För runt 200 miljoner år sedan började de första däggdjuren att utvecklas från en sorts reptiler. Dessa djur levde länge i skymundan bakom dinusaurierna och fick aldrig riktigt någon chans att verkligen utvecklas innan dessa monstruösa varelser dog ut för runt 65 miljoner år sedan, då vidtog däggdjuren en explosionsartad utveckling.

 

 

Dinosaurier

 

För runt 65 miljoner år sedan dog dinosaurierna ut på jorden. Dessa varelser som hade utvecklats från reptilerna hade vid denan tidpunkt dominerat på jorden i över 150 år.

På grund av en jättemeteor som slog ner på jorden förändrades dock klimatet drastiskt och de som inte klarade av att anpassa sig utifrån den teori som Darwin beskriver, dog ut.

 

Människoapor

 

Efter det att dinosaurierna försvann från vår planet utvecklades däggdjuren explosionsartat och fyllde alla ekosystemets platser som tidigare varit upptagna. Det uppstod även flertalet nya raser så som: gnagare, hovdjur, rovdjur, valar och även den ras vi själva har ganska stora släktband till, nämligen primaterna.

 

Ur däggdjursgruppen primater kom de svanslösa aporna snart att utvecklas. Till de svanslösa aporna räknas bland annat apor som schimpans, gorilla och orangutang. Dessa apor har vi människor starka släktband till, men ingen av dem är urmoder till människan.

Den andra så att säga ''halvan'' av de svanslösa aporna lämnade för ca 5-7 miljoner år sedan regnskogen och dessa aport utveckling gick åt ett annat håll än den andra halvan apor gjorde. Denna halvan utvecklades till så kallade hominider, det vill säga människoliknade varelser.

 

 

Människans utveckling

 

För runt 4,5 miljoner år sedan började människans utveckling ta fart på riktigt och de första människorna, förmänniskorna (Ardipithecus ramidus) att gå upprätt. Vidare utvecklades sedan människor vid namn Homo erectus som i genomsnitt var 160cm långa, hela 30cm längre än Ardipithecus ramidus. Även hjärnan hade här utvecklats från Ardipithectus 400cm2 till runt 1200cm2.

 

Efter Homo erectus levde Neandertalmänniskorna. Dessa människors kroppar hade nu verkligen börjat utvecklas och blivit både mer kompakt och muskulös. Längden på Neandertalarna låg någonstans mellan 160-170cm och hjärnan på dem hade utvecklats till 1400cm2

 

I Afrika isolerades av någon okänd anledning en grupp Homo erectus- människor som under några tiotusentals år kom att utvecklas till den ''moderna människan'', de så kallade Homo sapiens.

Dessa människor började någon gång för runt 75 000år sedan förflytta sig ifrån savannen och så småningom utvecklades en rad olika folkgrupper runt om i världen, men några nya arter bildades aldrig efter Homo sapiens. Faktiskt är det också så att alla dagens levande människor därför tillör samma art, Homo sapiens trotts att vi alla skiljer oss åt till utseendet.

 

Nutid - 2014

 

Allt ovannämt är då det som har lett fram till det liv och klimat som vi har på jorden idag, allt tack vare ett nästan ogreppbart fenomen som inträffade för runt 13,7 miljarder år sedan. Nämligen Big Bang.